Först idag tänkte jag åt andra hållet. Hur det skulle vara att träffa någon som redan har barn.
Hur skulle det kännas? Hur skulle det vara? Hur skulle fungera?
På min sida är det redan lika naturligt som huden jag bär på kroppen. Barnet finns där hela tiden. Jag andas Barnet.
Men hur känner den Andra?
Att det aldrig är tomt i sängen. Att det alltid kommer finnas någon att ta hänsyn till. Att det alltid kommer att finnas en pappa också. Att man måste vinna två hjärtan. Kämpa för uppmärksamheten.
Och vad kan jag göra? Kan jag göra nåt?
Barnet är kärlek i mitt Hjärta. Där finns det inte plats för fler. Men om man bygger ut? Skapar ett litet extra rum på sidan om? Ja, som kan växa det också.
Visst, det kommer att bli trångt men...det kanske är värt det. Allt besvär.
Fast ibland funderar jag om jag inte funderar lite för mycket? Men det spar jag till en annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar