Nere i Hålet. Inte lika djupt som jag skulle ha hamnat förr men ändå där.
Grät. Fick huvudvärk som eskalerade till migännivåer vid kvällningen och var tvungen att gömma mig i ett mörkt sovrum under täcket en längre tid.
Mitt Barn är bäst. Lekte uppassare och undrade hur det var.
Nu är nästan all huvudvärk borta.
Räkningar som övergått till hot om betalningsanmärkningar.
Pengar som inte finns.
Beställda presenter som måste returneras för pengar som inte finns.
Presenter som ska betalas för pengar som inte finns.
Mat som måste köpas för pengar som inte finns.
Be människor om pengar på bara knän.
Förlora försäkringar för att det inte finns pengar.
Visserligen tillfrisknad från den kroppsliga sjukan men den psykiska, den mår inte lika bra.
Tenta som inte hanns klart.
Omtenta som måste levereras.
Som säkerligen måste kompletteras.
Ny kurs som redan börjat.
Pengar som inte finns.
Huvudet som inte vill sova och kroppen som gör ont av stress.
Det är just ett snyggt Skithål en har grävt åt sig själv.
Det Dåligaste av Samveten gnager konstant.
Skönaste stunden är när en precis vaknar och bara finns kvar i sömnen, när tankarna ännu inte hunnit ikapp.
Men jag kan följa Barnet till skolan varje dag. Jag kan hämta Barnet från skolan varje dag.
Vi två får massor av tid tillsammans.
Tid med barn eller pengar.
Varför måste en välja?
