Fredagen...

Ja jösses. Vilken jävla kväll.
Allting började med att vi skulle försöka få ihop ett gäng och spela kubb. Misslyckades totalt.
Efter mycket om och men, cyklade och dumpning av Lilla Syster så fortsatte motgångarna nere på Klubben.
En god vän får delirium de luxe och börjar diskutera intensivt och aggressivt med Svågern. Alla runt bordet skrattar först väntar sedan att den här vännen ska spricka upp i ett leende och säga att han skämtar. Men det händer aldrig.
Dessutom kliver M in genom dörren. Full som fan. Alla kollar på mig och väntar på att jag ska börja skälla ut honom efter noter men jag går istället ut och kyler av känslorna med ett varv runt huset och en piss.
Sen infinner sig aldrig stämningen riktigt utan vi försöker cykla hem och däckar av.
Dagen därpå, i lördags, är ångesten fullständig. Det ligger som en äcklig svart hinna över minnena från kvällen och ingen mår bra.
Man mår väl aldrig riktigt bra efter en blöt natt men det här var fan värre än vanligt.
Jaja. Den där kvällen hamnar i allafall under kategorin Underligt, Konstigt & Obehagligt.
Och jag vet inte. Jag är inte arg på M. Visst, jag hade det på känn men är så avtrubbad att det inte ens rör mig i ryggen.
Och nu har man piggnat till sig men tanken på kvällen ger fortfarande en konstig eftersmak.