Om ingen riktigt uttalat orden så finns det ändå en känsla av att man alltid ska sträva efter detta jävla Carpe Diem. Att ta vara på varenda vaken minut och behandla den som ett ömtåligt litet guldägg är ju helt åt skogen. En minut är kanske inte lika flyktig som en sekund men den är fan inte värd att bygga upp hela sitt liv kring. Det är bara ännu en orsak till att skapa mer ogrundad dåligt samvete. För är det inte krigshärgade och svältande barn i Afrika så är det inbördeskrigande länder som skiter fullständigt i sin befolkning.
Det blir även lite kantstött, lite motsägelsefullt, det där mantrat som upprepas när samma folk sitter och väntar på solen. Det är tydligen inte sommar om det inte är en gult illysande stjärna på himlavalvet, en stjärna vars stålar faktiskt är rätt så skadliga. Jo, för oss nordbor är dom ju nyttiga på grund av d-vitaminet men det är ju i lagom mängd.
Man ska alltså fånga dagen som om det vore den sista i ens liv men man kan inte riktigt göra det innan solen lyser, alltså, man kan bara Fånga dagen under Sommaren förutsatt att solen lyser.
Hmm...människor är bra knepiga ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar