Att äta kakan och samtidigt ha den kvar, är det någon som någonsin har lyckats med det?

Sitter med tusen och åter tusen tankar i huvudet.
Det finns alltså en person som är i princip allt man kan önska sig, men ändå kan man inte förmå sig att slänga ut sig själv på nåt jäkla barhudat uppdrag med denna personen.
Hjärnstädaren sa att det är något konstigt med kvinnors hjärnor, när allting är serverat så tappar vi intresset. Det blir så många rätt så det blir fel.
Krasst exempel: män som sitter i fängelse får högvis med kvinnor, beundrarinnor och fruar medan kvinnor som sitter i fängelse bara får besök av en enda person, sin mamma.
Men Hjärnstädaren sa också att man väljer partners som är kopior av sina föräldrar. På mitt X stämmer det väldigt bra. Men varför kan man inte välja en kopia utav den föräldern som är bättre? Varför måste det alltid vara den sämre av de två som man lockas till?
Samtidigt som man har bläddrat lite i en bok om parrelationer där det finns en sort som heter Tornet och Bulldozern. Jag är i detta exemplet ett klockren Torn. Jag har i så fall suttit där inne sen lekis så ja, det är väl ingenting man kan ändra på i en handvändning.
Men jag vet var mina panikattacker kommer ifrån.
Jag vet vad jag ska göra när jag känner att det är någonting på gång.

Ensamhet ja. Jag har inte ens radion på nu när katterna är på semester. Sitter här i min tysthet och trivs.
Att det sen verkar som att man är en obstinat unge som inte vill komma ut från sitt rum utan bara sitta och tjura, må så vara.

Relationen till M har gradvis också blivit bättre. Jag har fått en mycket längre distans till hans agerande och tänder inte igång i hundrafyrtio när han kommer dragande med sitt liv och beslut.

Fast det är den värsta perioden som börjar nu. Jag har två ton skolarbete att ta igen. Jag sitter och väntar nervöst på om jag blivit antagen till en sommarkurs så att jag får lite stålar under sommaren också. Annars är det desperat leta jobb eller det värsta alternativet soc.
Lyckades skjuta upp elräkningen till nästa månad då jag inte hade råd den här. Har nån hundring kvar till barnbidraget.
Detta har resulterat i att vi, eller jag har ätit ärtsoppa två dagar i rad (och fler kommer det att bli) och fiser så pass dödligt att känsliga personer lätt skulle kräkas.
Hahaha....nä, riktigt så illa är det inte men som sagt, just nu är det nog bara bra med lite ensamhet.