Dagsform

Sömn. Så skönt att äntligen få ostörd sömn. Nog för att jag har en spindelliknande fyraåring bredvid mig som rätt vad det är kan köra upp ett knä i ryggen eller kasta en arm över näsan på en, men det är jag vid det här laget så pass van vid så det nästan går obemärkt förbi.

Det känns lite bättre idag. Inte så där jublande skitglatt men det känns lite lättare att andas och att tänka. Har inte ens gråtit idag.

Tog kontakt med terapeut igår och väntar på svar. Ja, jo, jag ska nog ge det en chans iallafall. För jag kan nästan bara vinna på att gå dit och kolla vad det är.

P hörde av sig igår (helt otroligt vad jag har fått sms av vilt skilda människor de här dagarna, som om de känner på sig) och tänkte ordna inflyttningsfest. Kul! Känner att jag vill komma ut och träffa gamla vapendragare igen. Det var längesen. Inte supa ner sig och fjortisgråta i duschen utan bara få vara bland folk. Istället för att ligga och älta saker till tusen.
Fast det sket sig. Jag har tydligen ett barn också som måste ses efter och eftersom hennes pappa är upptagen med att repa och hänga med tjejen och hennes mormor har fullt upp med dementa föräldrar, syskonkärlek och allt annat skit man måste dras med när inte alla kommer överens så blev det då jag som fick den eminenta äran att ta hand om Världens Bästa.

Jaja, det kommer förhoppningsvis fler tåg. Synd bara att det här var ett jag verkligen ville med.

Skolan försöker jag hinna med så gott det går. Sitter mest och lyssnar på musik men jag skrev faktiskt färdigt en uppgift igår. Jag tänker inte stressa upp mig för att jag ligger så världsrekordmycket efter utan jag måste fan få ta det i min egen takt. Det känns som jag aldrig kommer komma ur det här annars.

Messade lite med J igår kväll och fan vilken fin människa. Även om det inte kommer bli något förhållande så hoppas jag att jag får spara honom ändå. Det är en sån.