Jag är uppvuxen i ett landskap som präglats av jordbruk och av
mjölkbönder. Genom skolbussens fönster såg en alltid en grupp kor som
precis släppts ut från morgonmjölkningen eller var på väg in för att
kvällsmjölkas. Det var kalvar och tjurar. Det var höbärgning för att ha
mat till dessa djur över vintern.
Nu finns det inte en enda ko kvar. Hagarna är tomma och blivit ersatta av träda, åkermark eller bara vuxit igen.
Jag saknar korna.
Jag saknar mjölkens status och i debatten saknas bra argument till varför inte växtmjölk och komjölk kan samexistera.
Jag dricker inte komjölk och inte växtmjölk. Däremot använder jag båda
sorterna till olika anrättningar och det fungerar helt utmärkt.
Vissa tål inte det ena eller det andra men att försöka bevisa att det ena är bättre än det andra är bara fånigt.
Är medveten om att det inte alltid är gräs och gröna skogar hos alla
mjölkbönder men ska vi inte också då ta en titt på växtmjölkens uppkomst
och hur miljövänlig den är?
Och att barn skulle bli feta av att dom
dricker 3%-ig komjölk är fan den värsta jävla lögnen som dietister
någonsin har kommit på.
Sammanfattning: Folk får dricka vad dom vill och låt komjölk och växtmjölk samexistera i kyldiskarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar