Kliver ner från tian och prövar från kanten istället.

För att kunna älska någon annan bör man tydligen vara kapabel till att älska sig själv, först. Ja, det kanske ligger någonting vettigt i det och jag har verkligen försökt med detta. Det är bara det att steget till att verkligen älska är så Helveteskapsdjup så jag har liksom inte kommit så långt än.
Barnet älskar jag obeskrivligt mycket men tänkte mer på en annan kärlek.
Då slog mig tanken att jag kanske inte behöver kämpa så djävulskt hårt för att nå målet Älska. Det kanske räcker med att jag orkar stå ut med mig själv och, om det däringa stämmer, då också kan stå ut med någon annan, om jag mot all förmodan skulle råka trilla över någon som är värd att stå ut med.