Insikten

Barnet trodde det var hennes fel att hon inte fick stanna kvar och äta på dagis. Hon trodde att fröknarna inte tyckte om henne längre och inte ville att hon skulle var med.
Eftersom jag är arbets(lös)sökande nu får hon bara gå tre timmar om dagen och hämtas precis innan maten.
Jag bad henne att varje gång hon borstade tänderna så skulle hon titta sig i ögonen och säga Jag tycker om dig för att hon skulle må bra av det.
Den senaste tiden har hon inte velat göra det och sagt att hon är dum, ful, värdelös och dålig. Grubblade ett bra tag på denna orsak och igår när vi låg och pratade kom det ju fram varför. Jag förstod att hon inte förstod den verkliga orsaken till den förkortade tiden på dagis. Så hon hade skapat sig en förklaring, en förklaring som innebar att det var hennes fel.
Mycket ingående, ytligt och allmänt förklarade jag för henne varför det var som det var. Jag hoppas verkligen att hon förstod och jag ska fortsätta tjata lite mer.
Mitt älskade Barn.