Vardagsraseri

Jag trodde på riktigt att jag hade överlistat köstressen. Att jag stod där och nästintill hånflinade när svettpärlorna i folks hårfästen sakta men säkert började att trilla ner för pannans glatta yta. Jag hade kommit på knepet och kunde med en kos lugnhet stå och (idissla) iaktta, drömma mig bort eller komma på en ny statusuppdatering som skulle få folk att bli gröna av avund för dess träffsäkerhet och med ett litet humoristiskt stänk.

Men idag krossades alla mina, vad som skulle visa sig vara, illusioner. Jag mötte min överman som tog mig med till de stressades, svettigas plan(n)halva.

ICA MAXIs paket/spelavdelning visade prov på irriterande oeffektivitet. Sån fullständigt idioti att jag ett tag, med väldigt mycket seriöshet, funderade på att starta ett uppror. Slita ner köplappsapparaten och få folk att kö som vanligt igen.

Vi som bor i det här landet får köandet med modersmjölken, den ligger och vilar i ryggraden och är så pass automatisk att man inte ens behöver reflektera över det. Kommer man hit, på besök eller som nyinflyttad så lär man sig hur man gör.

Man kan köa. Man vet hur man gör. Köa är med all sannolikhet det man kan som allra bäst. Man formas att köa.

Då behöver man inte dra en lapp från en automatisk apparat för att helt okontrollerat stå lite huller om buller och vänta på sitt nummer.

Okej. Det finns även platser som använder sig av den metoden tex banken och apoteket men där finns det ett slags system hur man sitter eller står. Man blandas inte omkring huller om buller.

Att sen den stackars kassörskan först måste springa till mitten av kassan för att först trycka på knappen för att trycka fram ett nummer och sen springa tillbaka till ena hörnet av kassan för att få reda på att man ska hämta ut paket och så måste springa över till andra sidan kassan.

OEFFEKTIVT!

Och jag står och förbannar mig själv. Jag blir så jävla arg på mig själv för att jag blir upprörd över en sån här jävla bagatellsak. När det tex våldtasdödas tusentals oskyldiga människor i Afrika. Varför är jag inte arg på dessa förövare och skriver arga texter om det istället?

Kanske har det någonting med den rådande samhällsbilden att göra. Allting ändras hela tiden. Allting ska effektiviseras, bli bättre, gå snabbare, bli mer tillmötesgående gentemot kunden men det enda som händer att det bli motsatt effekt. Säg någonting som har blivit bättre?

Nä, jag säger inte att allting var bättre förr. Det var det inte. Det jag säger är att när man ändrar saker så behöver man inte ändra dem till det sämre. Om någonting är bättre från början så blir det ju bara sämre om man ändrar. Är någonting bra från början, ja då går det ju att göra bättre.

Vi behöver någon slags trygghet. Vi behöver någon fast att hålla oss i när det blåser. En stabil jävla sten som man vet håller fast en när euron kraschar, när krigen rasar, när folk man ska lita på ljuger och när kassajävlen ändrar kösystem!